Carrox

Ny vecka igen. 49 dagar till beräknat datum. Jag längtar så otroligt samtidigt som jag har lite panik. Hur ska allt gå ihop? 

 

Jag tycker verkligen inte om att vara gravid. Känner mig så begränsad. Är ju begränsad också men känner ändå att vissa grejer måste man ju göra oavsett om jag orkar eller inte. Känner inte riktigt att jag får det stöd jag behöver heller. Känns jobbigt att behöva förklara sig hela tiden också. Det känns som att det inte borde vara så svårt att förstå hur tungt det är nu. Jag har en bebis på över 2 kg i min mage, ca 1 liter mer blod i kroppen än vad jag annars har, mer vätska, en viktuppgång på strax under 20 kg, massor med hormoner, smärta lite här och var i kroppen, halsbränna, problem med bajseriet, svårt att sova och är trött. Ändå så känns det som att det förväntas av mig att göra minst lika mycket som innan jag blev gravid?! Jag ska helt enkelt orka? 

 

 

Nä. Usch. Vill inte ens skriva mer om det. Blir bara ännu mer irriterad. 

 

Nåja. Mysigt som vanligt att känna lillebror röra sig även om det ibland gör ont. Jag undrar så hur han kommer att se ut? Hur stor är han? Mycket eller lite hår? Exakt när kommer han? Hur kommer förlossningen att vara? Hinner vi ens in?? Frågorna är många! 

 

Har fyndat lite mer kläder åt lillebror på mellandagsrean. Storlek 62-62/68. Tänk att han kommer vara i dessa kläder. Han som växer i min mage 😍

Känns så konstigt, även fast det är tredje barnet. Trebarnsmamma? Vad hände? 🙈